För ett par dagar sedan fick vi ta del av nyheten att personer boende på asylboendet Svanbacken, utanför Delsbo i Hälsingland, hade sittstrejkat på grund av dålig matkvalitet. Huruvida detta är rätt sätt att gå eller inte kan ju diskuteras. Medel för förbättring för de asylsökande är dock inte så starka; större delen av de som bor på Svanbacken är nöjda med hur boendet skötts och tar avstånd från strejken.
Olika boenden har olika förhållanden; här verkar det som om strejkarna var en liten subgrupp utan stöd från helheten. Det som verkligen intresserar mig är dock hur detta omnämns i diverse ”media” och bloggar.
Avpixlat med flera var inte sena att hänga på nyheten, för att visa på ”asylsökandes generella otacksamhet – trots alla miljarder som läggs på dem årligen”. I kontrast får vi veta av Avpixlat att både barnomsorg och äldreboenden kostar bra mycket mindre (ca 6-8:- per portion) än de 60-80:- per portion som asylboenden kostar samhället. PRO menar dock att kostnaden för maten kan uppgå till nästan 4000:- per månad (ca 44:- per måltid). För skolköken beräknas dock maten till ca 10:- per portion, inberäknat det som lagas i centralkök.
Kostnaderna för asylboenden kan variera kraftigt:
Här brukar sex asylsökande dela på en trerumslägenhet. Genomsnittspriset per plats och dygn är 50 kronor.
Samtidigt fick vi reda på att företag kan fakturera runt 300-400:- per dygn för en som bor på asylboende, utan att för den delen tillhandahålla rimlig standard. Media som Avpixlat vill gärna föra fram åsikten att det är otacksamhet över ett liv i lyx (det är ju så dyrt) som ligger bakom strejken. Vi har dock sett flertalet rapporter om att allt inte är guld och gröna skogar på Sveriges asylboenden.
Problemet ligger i att det är de mellanhänder som står för boendena som får pengarna, inte de boende. Detta är ett enormt problem som måste adresseras genast. Det gäller inom hela välfärdssektorn där vi kunnat se hur de äldre blivit kassakor och där skolorna får ta smällen av diverse nedskärningar – allt detta medan företag gör stora vinster på asylboenden, äldreboenden och skolor.
Vi måste naturligtvis se över var våra pengar tar vägen. Det är inte fel att hjälpa till där vi kan. Vi kan dock inte tillåta ett fortsatt slöseri med våra skattepengar, så att lycksökare kan göra sig stora pengar på de som är mest utsatta i samhället. Oavsett nationalitet, samhällssituation eller ålder. Ett asylboende ska självfallet gå runt, men vi lär väl knappast kunna plocka ut många kronor i vinst för asylsökande…? Eller äldre…? Eller barn…? Eller funktionshindrade…?
Motargument 