Enligt Svenska akademiens ordlista definieras värdering som en subjektiv bedömning av något. Nationalencyklopedin definierar värdering som ”handlingen att sätta ett (positivt eller negativt) värde på något”, där värde i sin tur definieras som ett filosofiskt begrepp.
När Johan Pehrson (L) glatt talar om att regeringen vill utreda införandet av ett obligatoriskt prov i svenska värderingar som nyanlända måste klara för att få rätt till olika typer av ekonomiskt stöd visar han att varken han, hans parti eller regeringen har någon aning om vad värderingar är.
Våra värderingar är något individuellt och som formas av en rad olika saker såsom vår familj, vilka vänner vi har, vad för media vi konsumerar och hur samhället runt oss ser ut. Även om det går att se generella drag i ett samhälle så är alltid den individuella variationen stor. Ett exempel är synen på att äta kött. I t ex Indien värderar man en vegetariskt livstil högt och köttkonsumtionen har ett lågt värde. I Sverige är det tvärtom. Att eventuellt svara på en fråga om att de flesta svenskar gillar att äta kött och skiter i hur köttet hamnar på tallriken kommer inte påverka invandraren som vägrar äta kött att ändra sin värdering. Om något kommer hen snarare tänka att svenska folket är rätt hjärtlösa varelser och att det är vi som behöver influeras att tänka om.
Att äta eller inte äta kött är givetvis en ganska oviktig skillnad i värdering på så sätt att det i vardagen mest handlar om att vegetarianerna och veganerna behöver vara redo för tröttsamma rants om hur gott det är med kött. Det finns värderingsfrågor som är betydligt svårare att se förbi givetvis. Att säga att det t ex inte är helt kalas att det kommer personer hit som hatar folk av en annan religion, eller som anser att homosexuella helt saknar värde är inte kontroversiellt. Det kontroversiella blir när det läggs fram som om dessa typer av värderingar helt skulle saknas i det svenska samhället. Det är helt enkelt inte sant, något som invandraren som svarar på provet snabbt kommer bli varse. Vilka signaler skickar det om svenska värderingar om vi från start visar att staten får ljuga?
Riktigt uppenbart blir det att Pehrson inte vet vad en värdering är när han skall ge ett exempel på vad provet skulle kunna handla om och han svarar ”Tillit” och hänvisar till LVU-kampanjen och hävdar att en svensk värdering är att vi har tillit till våra myndigheter och tror att de vill oss väl. Tillit är inte en värdering, tillit är en känsla och den är inget som ges per automatik utan som byggs över tid genom att visa på att man är någon som går att lita på. Med andra ord: Vill regeringen att nyanlända skall lita på svenska myndigheter måste svenska myndigheter visa att de är några att lita på. Tillit, och i förlängningen förtroende, går inte att tvinga fram, med eller utan ett prov i slutet.
Att göra ett prov i svenska värderingar som krav för ekonomiskt stöd och tillgång till samhällets funktioner bygger ingen tillit. Det förändrar inga värderingar. Det enda det innebär är en plakatpolitik som tilltalar dem som vill tro att deras egna värderingar redan är perfekta och att det är ”de andra” som måste förändra sig, men i realiteten påverkar det inget annat än möjligheten till integration av dem som eventuellt misslyckas med att papegoja de rätta svaren.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Länk till Vardagsrasismens Instagram-konto: https://www.instagram.com/vardagsrasismen/
Källor:
Nationalencyklopedin
Motargument 