Etikettarkiv: meänkieli

Nationella minoriteter: sverigefinnar och tornedalingar

Motargument publicerar en artikelserie om Sveriges nationella minoriteter. Detta är den andra delen i serien. Läs första delen ”Nationella minoriteter: romer” här.

Sverige har fem nationella minoritetsspråk: romani chib, samiska, finska, meänkieli och jiddisch. Det svenska teckenspråket är inte klassat som ett minoritetsspråk men har i språklagen samma status som minoritetsspråken. All offentlig förvaltning har skyldighet att följa språklagen. Den statliga myndigheten Språkrådet har i uppgift att bevaka hur samhället följer dessa skyldigheter.

Om språken

isokuru_lFinska har använts i Sverige i minst 800 år. Efter andra världskriget har stora finska befolkningsgrupper bildats i storstäderna och på industriorter i södra och mellersta Sverige. Även Norrbotten har en betydande finskspråkig befolkning. I dag talar ungefär 300.000 personer i Sverige finska, vilket gör det till det största minoritetsspråket i Sverige. Finskan tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen och är inte ett indoeuropeiskt språk som svenskan och engelskan. De närmast besläktade språken är karelskan och estniskan.

Meänkieli, som talas av så kallade tornedalingar, är ett finsk-ugriskt språk, närmast besläktat med finska, men också med estniska, karelska och kvänska. Meänkieli talas främst i sex kommuner i norra Sverige, Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Gällivare och Kalix. Antalet talare i dessa kommuner brukar uppskattas till mellan 25.000 och 60.000. För hela Sverige uppskattas antalet talare till cirka 75 000.

Finska nu

Finska nu är ett projekt med utgångspunkt i att flerspråkighet är en samhällelig resurs. Genom att lyfta fram det finska språket, och använda det som en startpunkt, vill projektet även sätta fokus på andra minoritetsspråk i Sverige. Att öka kunskapen om barns förmåga att lära sig flera språk är en viktig del i projektet. Finska nu vänder sig till personer som har en finsk bakgrund, men som inte nödvändigtvis har finska som ett aktivt hemspråk eller som inte kan finska överhuvudtaget. Projektet har tre delprojekt, ett som vänder sig till svenskspråkiga förskolor, en ungdomswebbportal, och  en tredje del som baseras på språklärande genom webben.

Målet med Finska nu är att öka intresset för det finska språket och kulturen i Sverige och samtidigt att skapa förutsättningar för att bevara finskan som ett vitalt språk i det svenska samhället. Projektet drivs inom ramen för Kulturfonden för Sverige och Finland och är en av de största enskilda satsningarna på finska språket som gjorts i Sverige. Förebilden för projektet är Svenska nu inom vilket man under de senaste fem åren agerat för att stärka svenskan i Finland. Finska nu har som ett led i projektet producerat flera informationsfilmer. Klippet nedan handlar om lagen för nationella minoriteter.

Svenska nu – ett gemensamt svenskt-finskt initiativ

Svenska nu är ett nätverk för det svenska språket och den svenska kulturen i Finland. Svenska nu är ett nätverk som arbetar för bättre och mer motiverande svenskundervisning i Finland samt förmedlar svensk ungdomskultur både från Sverige och från Finland. Svenska nu:s verksamhet har kundkontakten i centrum och arbetar för att skapa en systematisk direktkontakt med ett maximalt antal unga elever, lärare, föräldrar och beslutsfattare. Genom verksamheten får finsktalande barn och ungdomar levande möten med det svenska språket, speciellt i regioner där man inte annars hör svenska.

Fotnot: Användningen av ordet ”sverigefinnar” syftar till finsktalande personer i Sverige och är inte en godtycklig formulering från skribenten, utan formuleras även på det sättet i språklagen.

 

/Andrea Daleflod